Ännu en sömnlös natt
Jag vill bara sova, åh varför ska det vara så svårt att somna. Kanske skulle man testa dom där tabletterna? Nej, inga tabletter. Varm mjölk då? Det fungerade ju när man var liten... Nej, juste. Mjölk funkar ju inte längre. Varför måste jag tänka så mycket, tänka på allt. Kan jag inte bara få stänga av hjärnan ett tag. Men så mycket att tänka på. Framtid, nutid. Dåtid. Dåtid ja, när ska jag få bli av med dom tankarna, vill inte blicka tillbaka, vill bara framåt. Framåt och uppåt, över och iväg. Vill visa att jag är stark. Starkare. Starkast. Jag är jag, och jag är stolt över mig själv. Över mina framsteg, över det jag övervunnit. Men är det över? Jag vill att det ska vara det. Över. Slut. Jag är glad, jag är lycklig, jag är ung och jag är fri. Fri, men ändå så begränsad, ibland kvävd. Kvävd i mina måsten, mina tankar och min egen feghet. Jag vill ta det där steget. Det där steget över räcket som jag så hård håller mig fast i. Jag vill släppa taget och bara falla. Falla neråt tills jag vecklar ut mina vingar och kommer underfund med hur man flyger sådär som alla stora fåglar. Alla fria, majestätiska, vackra örnar. Jag vill vara en sån. En vacker örn som precis lärt sig flyga över havet. Som bara vill flyga och flyga och aldrig landa. Men sen då? Kan man bara flyga utan att bry sig? Jag bryr mig. Ibland alldeles för mycket. Förmycket om andra, för lite om mig själv. Jag har lärt mig att bry mig om mig själv, men då blir man kallas självisk. Men jag bryr mig ju om andra också.
Jag bryr mig om DIG
Kommentarer
Trackback
