I don't know where I crossed the line

Vad snabbt saker och ting kan förändras, bara tvärvända om helt utan förvarning. Man tror att "nu är livet som det ska, nu kan jag börja leva på riktigt", och då förändras allt. Allt vänds upp och ner, vänner försvinner helt utan anledning, människor blir upptagna med sitt liv, och glömmer bort vad som är viktigt, vad som får en att känna sig hel. Jag har aldrig varit särskillt stort fan av förändringar i mitt liv, förutom att byta läge ibland, komma iväg för att få bryta av. Visst, kanske är jag lite för spontan för mitt eget bästa. Min spontanitet har många gånger skrämt mig, men sakta sakta, samtidigt som man blir äldre, så har detta liksom tynat iväg. Jag har lärt mig att ta mer ansvar, att det inte längre är okej att bara släppa allt och boka en flygbiljett och sticka ifrån problemen. Jag har lärt mig att problemen kommer komma oavsätt vart jag befinner mig, så det är lika bra att stanna kvar och möta dem på en gång. Liksom få det överstökat, för att sedan invänta nya problem. För utan att låta gammal och bitter, så blir problemen fler och fler, ju äldre man blir.
Här om dagen pratade jag med en vän till familjen, som jag har stort förtroende för, och hon säger alltid så kloka saker som får en att bara vilja gråta för att man vet att det hon säger är så sant, även fast man vill att det ska vara allt annat än sant. Hon sa till mig att "när man är liten så ser man världen på ett och samma sätt. Man tror att allting ska stanna så som det är just då. Men så är det inte, livet förändras och problem kommer komma på vägen oavsett om man orkar med det eller inte. Det enda man kan göra något åt är hur man själv löser problemen. Det är DU som löser dom, ingen annan. Du kan ändra på hur du vill att det ska vara, det är ditt liv". Kloka underbara människa. Detta vet vi ju alla, men man behöver någon som berättar det för en emellanåt. Sen att det var när jag satt på en restaurang med en vän och fick kämpa med alla krafter jag har för att hålla tillbaka tårarna, det kanske inte var det smartaste draget.

Nu väntar jag in den jobbigaste julen hittills i mitt liv. Jag hoppas att det bara blir bättre efter detta.

Lots of love till er, det är ni värda allihopa!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0