linawilhelminakallqvist -

Home again

Sådär, nu han jag kommit hem igen till den hektiska huvudstaden. Inte illa alls, men det är ju så skönt att vara på landet. Inte ens mottagning på mobilen, ingenting som jag påminna mig om mitt liv här. Tog, som jag sa tidigare att jag skulle, tåget hem. Det tog ungefär 2 timmar från att jag satte mig på tåget i Västerås till att jag kom innanför min ytterdörr för hemma. Åkte med farmor och farfar från landet i Skinnskatteberg till Västerås, snälla som dom är så väntade de hela tiden tills tåget åkte, och när det började rulla ut från perongen kände jag mig som en barn igen, när farmor och farfar vinkade mig hejdå, dom är så underbara!
Kom fram till centralen med ett eko i öronen. Jag lyckades naturligtvis hamna framför ett litet barn, och ni alla vet ju hur barn är. Dessa oändliga frågot bara ekar i hela vagnen "Vad är det, varför då, är vi framme nu, vart ska dom" osv. osv.. Jag försökte fokusera så bra jag kunde på boken jag läser, och jo visst, lite av det jag läste fastnade ju också!

Satte av med att städa så fort jag kom hem, fick ordning på badrummet på övervåningen och sen tog jag tag i tvätten också. Nu är tvättmaskinen i full gång, och köttet är ute för att tina, så jag passar på att skriva lite granna här!

Forsen: